Batteri, solcellsbatteri, energilager – kärt barn har många namn. Men hur funkar det?
Det kan kännas som en djungel att sätta sig in i olika sorter, olika lösningar, olika tekniker och olika benämningar.
Vi ska ge lite klarhet i detta så du har stenkoll på vad som finns där ute.
Vad använder man ett batteri till?
Du kan använda ditt batteri på olika sätt, men de vanligaste användningsområdena är följande:
1. Lagra din solel.
Denna kanske är självklar och är det sätt som de flesta tänker på. När solcellerna på taket producerar el så använder du först och främst elen i ditt hem. Om det blir el ”över” så säljs det vanligtvis ut automatiskt på elnätet.
Med ett batteri kopplat till solcellsanläggningen så laddar du istället upp batteriet med den solel du får ”över”, och kan då använda det när solen inte lyser, till exempel på natten eller en molnig dag.
Du kan även välja att ladda ditt batteri med solenergin först, innan du använder din producerade el hemma.
Det du ska fundera på är hur mycket energi (kWh) du kan behöva samt hur stor effekt (kW) du vill kunna få ut ur batteriet.
Vill du kunna köra allt som vanligt eller vill du enbart kunna driva det viktigaste?
Ju mer kW och kWh, desto högre prislapp, men det finns olika batterier som är bra på olika saker.
Vi är gärna med och hjälper dig till rätt lösning.
Vi älskar exempel!
När en elbil snabbladdas så krävs det ofta hög effekt. Laddas bilen under en längre tid är effektuttaget lägre. Energikonsumtionen är däremot densamma i båda fallen.
En förenkling:
Din elbil har ett batteri på 50 kW.
Du ska ladda den från 0-100% (vi skrev att det är en förenkling. Elbilar laddas oftast från 20-80% och sällan 0-100%).
Om du laddar bilen med en laddare som kan leverera 50kW så tar det 1 timme. Du har då använt 50kWh.
Om du laddar bilen med en laddare som kan leverera 10kW så tar det 5 timmar. Du har fortfarande använt 50kWh.
I förenklingen ovan så har du laddat din bil med samma mängd energi / kWh, men du har fått en lägre effekttopp. Du har alltså inte belastat elnätet lika mycket på kort tid.
2. Kapa effekttoppar.
Från och med 2027 ska alla elnätsägare enbart ha så kallade effektabonemang eller effekttariffer. Idag betalar de flesta elnätskunder som har en huvudsäkring under 63A en fast grundavgift för sin huvudsäkring. Till detta kommer även elöverföringsavgift per köpt kWh och energiskatt.
Med effekttariffer kommer alla få betala en fast grundavgift för sin huvudsäkring, elöverföringsavgift per köpt kWh, en effektavgift för sina högsta effekttoppar under en månad per kW och energiskatt per kWh.
För att inte belasta elnätet lika mycket och därigenom spara in pengar genom att minska effekttopparna så kan du använda ditt batteri för att kapa dem.
Enkelt beskrivet så ställer du in i ditt energisystem att om din effekt blir högre än tex 5kW så ska batteriet gå in och ta den “toppen”. Detta kräver en smartmätare som hela tiden mäter din effekt, vilken vi hjälper dig med tillsammans med din övriga smarta energilösning.
3. Elprisoptimering.
Detta kallas även arbitrage och betyder att man utnyttjar en marknads pendlande prisnivåer. Du kan alltså ladda batteriet när elpriset är lågt för att använda eller sälja när elpriset är högt.
Ett vanligt sätt är att ladda batteriet med solel på dagen, använda elen på kvällen/natten, ladda det när elen är billig på natten för att sedan använda på morgonen. Sen börjar cirkeln om.
4. Stödtjänster och frekvensbalansering.
Kanske ett av de populäraste användningsområden under senaste tiden. Det innebär för DC lösningar att du kopplar till en styrenhet från en så kallad aggregator. Vanligast för villakunder är Checkwatts lösning med deras CM10. Sedan hyr du ut ditt batteri till Checkwatt och Svenska Kraftnät för att hela tiden vara stand-by och ladda ur eller i om frekvensen i elnätet skulle sjunka eller öka. Allt sker automatiskt och du behöver inte göra något.
Viktigaste parametern här är hur många kW ditt batteri är på. Vanligast skriver de flesta ut kWh men viktigt att komma ihåg är att kW är det som avgör din ersättning.
Exempel:
Ett batteri på 9 kW har en historisk ersättning om 27 877 kr.
Ett batteri på 7 kW har en historisk ersättning om 21 682 kr.
Det finns olika stödtjänster man kan vara med i och den vanligast är FCR-D upp och ner. Du kan läsa mer om detta på Svenska Kraftnäts sida.
Vad är bäst?
Det kommer hela tiden nya lösningar och tekniker på detta område och ett av det nyaste är AC batterier som klarar allt samtidigt och mer automatiskt.
De kan alltså lagra solel, kapa effekttoppar, elprisoptimera och vara med på stödtjänstmarknaden samtidigt. I vårt fall så erbjuder vi det högkvalitativa Pixii Home från Norge tillsammans med Greenelys app och lösning med deras virtuella kraftverk (VPP = Virtual Power Plant).
En anläggning med DC batteri, hybridväxelriktare och Checkwatt CM10 kan enbart vara med på stödtjänster ELLER användas för att lagra solel, kapa toppar och elprisoptimering.
Viktigt att komma ihåg är att användandet av batteriet för stödtjänster medför att du enligt Skatteverkets senaste ställningstagande inte har rätt till skattereduktionen Grön Teknik.
Du kan läsa mer om detta här.
”Måste jag ha solceller?”
Solceller är den teknik som vi har närmast hjärtat, men energilagring i form av batterier går även att använda utan en solcellsanläggning.
Du kan använda ett så kallat AC batteri utan solceller. Men då går du miste om att kunna ladda det med gratis solenergi. Dessutom så har du ingen möjlighet att få skattereduktion för din installation.
”Hur stort batteri ska jag ha?”
Du ska tänka på två olika saker:
Hur stor effekt vill jag kunna använda som max? (kW)
Hur mycket energi vill jag lagra och kunna använda? (kWh)
Många slarvar med att berätta “hur många kilowatt ett batteri är på” men det är skillnad på kilowatt (kW) och kilowattimmar (kWh).
Kilowatt (kW):
Det är den effekt som ditt batteri kan leverera. Alltså maxeffekt, på samma gång.
Om du vill använda batteriet för stödtjänster så spelar detta en stor roll, då det är effekten i kW som avgör ersättningsnivån.
Här brukar man prata om vilken C-rate batteriet har.
Ett Sungrow SBR096 batteri på 9,6 kWh har en C-rate på 0,6C då det har en effekt på 5,76 kW. Uträkningen är 5,46 / 9,6 = 0,6.
Jämför vi med ett BYD HVS på 7,68 kWh på 7,68 kW så är C-rate 1C. 7,68/7,68=1.
När det handlar om att kapa effekttoppar så är det viktiga att veta hur stora dina toppar är nu och hur länge de pågår. Om du har toppar på 8kW, och vill kunna ”kapa” 4 kW, då måste ditt batteri klara av 4kW eller helst lite till. Oftast kan de klara en högre effekt men bara under några sekunder, så det beror på vad du har för toppar.
Kilowatttimmar (kWh):
Detta är den energi som ditt batteri kan lagra.
Om du tex vill klara hela natten på ditt batteri så behöver du kolla på hur mycket energi du gör av med. Om du gör av med 10kWh per natt och du vill kunna använda din solenergi på natten så är ett batteri på 12 kWh förmodligen optimalt.
När du funderar på allt detta så kontakta oss. Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning och kan hjälpa dig med din framtida anläggning där vi kikat på dina förutsättningar och tankar.
Avslutning.
Det här är de absolut vanligaste sätten som man använder ett batteri för energilagring till. Sedan går det att skala upp och ner i storlek och användning. Du kanske har en egen tanke om hur du skulle vilja driva ditt hem med hjälp av solceller och energilager?
Vill du kunna driva ett par uttag om strömmen går, eller skulle du vilja att hela huset går att driva?
När du vill lära dig ännu med, kontakta en av våra säljare så kan denne guida dig vidare.
Vi finns här för fri rådgivning kring din nuvarande eller framtida anläggning.
Saknar du något? Maila till marknad@ppam.se